I dag har jag gjort något som inte trodde jag skulle göra...Jag har kört 89 mil för att få se och kryssa en fågel...Visst låter det ganska sjukt...Men så blev det i alla fall...
För två veckor sedan kom larmet om att någon har hittat en Kaspisk pipare på Mörkö utanför Järna...Det är en helt ny art för Sverige och genast började folk att vallfärda dit...
För mig har det varit blandade känslor hela tiden, för det har känts alldeles för långt att åka för en fågel... Tänk om den inte hade varit där när jag kom fram...Hur grinig hade jag inte varit då??
Men i går bestämde jag mig och i morse klockan 05.00 lämnade jag Göteborg...Väl framme så låg den lilla rackaren och vilade på väldigt långt håll med ryggen emot...Det var bara att hoppas på att den skulle bli på humör att visa upp sig...Samtidigt växte samlingen människor med kikare och kameror hela tiden...Så när Sveriges just nu mest fotade fågel väl reste sig upp efter ungefär en timmes väntande och vände sig mot oss kom det ett högt och spontant ååå från ett femtiotalet fågelskådare...När piparen väl var på fötter så bjöd den rikligt på sig själv och promenerade fram till folksamlingen där kamerorna surrade som en svärm ilskan getingar...För oss var den precis som en Hollywood stjärna är för vanligt folk, vacker och spännande...
Så nu är jag en av dom tusentalet skådare som har fått njuta av en riktig raritet för första gången på svensk mark...För även om hela grejen bara verkar konstig, så känns det faktiskt väldigt bra just nu...
För två veckor sedan kom larmet om att någon har hittat en Kaspisk pipare på Mörkö utanför Järna...Det är en helt ny art för Sverige och genast började folk att vallfärda dit...
För mig har det varit blandade känslor hela tiden, för det har känts alldeles för långt att åka för en fågel... Tänk om den inte hade varit där när jag kom fram...Hur grinig hade jag inte varit då??
Men i går bestämde jag mig och i morse klockan 05.00 lämnade jag Göteborg...Väl framme så låg den lilla rackaren och vilade på väldigt långt håll med ryggen emot...Det var bara att hoppas på att den skulle bli på humör att visa upp sig...Samtidigt växte samlingen människor med kikare och kameror hela tiden...Så när Sveriges just nu mest fotade fågel väl reste sig upp efter ungefär en timmes väntande och vände sig mot oss kom det ett högt och spontant ååå från ett femtiotalet fågelskådare...När piparen väl var på fötter så bjöd den rikligt på sig själv och promenerade fram till folksamlingen där kamerorna surrade som en svärm ilskan getingar...För oss var den precis som en Hollywood stjärna är för vanligt folk, vacker och spännande...
Så nu är jag en av dom tusentalet skådare som har fått njuta av en riktig raritet för första gången på svensk mark...För även om hela grejen bara verkar konstig, så känns det faktiskt väldigt bra just nu...
En liten del av folket på plats... |
Stjärnan själv... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar