Det började som en plan att jag och Freddy skulle åka till Örebro och leta hackspett i lördags. Men när väderprognosen ändras från strålande sol till regn och snö, då ville vi inte längre vara med. Vi fick oss att hitta en plan b. Leka skulle vi och det skulle storma på västkusten så vi bestämde oss för Skåne istället. I och med att Freddy kan prata skånska flytande så kände vi oss ganska trygga med lokalbefolkningen.
Vi började på Kullaberg där vi fick se en massa jagande havssulor, några tretåiga måsar och en storlabb. Dock var vinden så stark att det var svårt att hålla i kikaren att vi fick ge upp. Vi bestämde oss för att åka till Båstads hamn, där det alltid brukar blåsa in något kul vid storm. På vägen dit gjorde vi en liten avstickare till stora Vång där vi plockade in rostand och både mindre och vanlig sångsvan.
I Båstad såg vi inget speciellt och hade precis satt oss i bilen när det kom ett larm om stormsvala i Laholmsbukten. Freddy ringde en kompis som var där och fick rådet att åka tillbaka till hamnen, den kommer dit. Men på något sätt så kom den inte där vi stod utan larmades längst ute på piren. Freddy fick efter ett snabbt samtal rådet "åk till kattvik så har ni en sista chans att få den". Det är tur ibland att det inte är så mycket poliser ute på vägarna, för jag tror inte att dom skulle uppskattat den farten vi körde i. Väl vid kattvik kom ingen fågel utan ett nytt larm att svalan höll sig runt piren i Båstad. Efter en ny vansinnes tur sladdade vi in på parkeringen och sprang mot piren över stranden. Med blodsmak i munnen och andningsbesvär fick vi höra att den precis flugit väster ut. Besviken är inte ord nog för hur vi kände det. Det blir inte bättre när folk ska berätta hur nära den var och hur fint dom såg den. Snacka och strö salt i såret. Men som alla sagor har även denna ett lyckligt slut. Den lilla stormsvalan kom tillbaka några gånger och bjöd på en uppvisning. Den flög till och med över en överlycklig Freddy på piren och blev jagad av en kråka, innan den tillslut drog vidare.
Vilket underbart kryss vi fick, lätt att det var värt allt jobb. På något sätt känner man sig mer värd krysset, när det sitter långt inne.
|
Rostand |
|
Mindre sångsvan till vänster, sångsvanar till höger |
|
Snösparv |
|
Stormsvalan flyger förbi
|
|
Stormsvala |
|
Glada och ganska snygga killar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar