måndag 6 februari 2012

När onskan kom till staden...


Det finns några små grejer man funderar lite på när man varit här ett tag...

När man promenerar på gatan så ropar eller stannar rikshaw-chaffisarna och undrar om man vill åka med...Ganska logiskt så klart...Men när man svarar nej och går vidare så börjar dom räkna upp olika ställen man kan åka till och varje nytt namn följs av ett nej av mig...Kanske ser jag så obeslutsam ut att jag behöver deras hjälp att komma på vart jag egentligen vill....

Det samma gäller dom som säljer trummor...När dom får syn på en kommer dom nästan springande  fram och börjar trumma på den största trumman...Dom får ett trevligt nej till svar varav dom trummar igenom hela jävla samlingen...Blir man trött då eller??? Visst dom vill sälja sina saker varesig det är trummor, halsband, plastgrejer eller sockervadd...Men tror dom seriöst att man vill bli prejad och halvt påhoppad av dom, att det är det som triggar köplusten??? För min del kan jag helt ärligt svara: Skulle inte tro det...

Vi var på jakt efter en Enkel, rosa långärmad kurtha i bommul....Inne i affären så plockade dom fram en grön, gul, brun, och blå osv...Alla med pärlor på och med korta armar...Tillslut visar det sig att dom inte har någon rosa alls...Kunde man tycka att dom kunde kläckt ur sig med en gång och sparat vår tid och deras ansträngning...Man det kunde dom inte...Vi kanske skulle komma på bättre tankar om vi fick se halva sortimentet....Stämmer nog på vissa men inte på oss, inte i dag iaf...

Jag måste erkänna att vissa grejer här triggar det ondaste onda innom en.... Man blir hård och ganska otrevlig när folk är på en och inte tröttnar....Det är då man säger till tiggaren att skaffa sig ett jobb, att försäljaren bara säljer skräp och ber folk att "fuck off"...Man undrar om detta är övergående eller om jag kommer att vara likadan hemma...Blir spännand att få se...

Det blir också många trevliga möten här....Jag har alltid hundkex och ben i fickan som jag matar hemlösa hundar med, även om dom ibland är kräsna och dissar mitt snask...Många trevliga människor som vill snacka tatuering eller bara är nyfiken på en och vill ta ett kort...( Undrar lite vad dom skall ha det tlll bara )

I går kväll spelades det hög musik utanför på gatan och nyfiken som jag är sprang jag ut på balkongen...Det var ett bröllopståg med blåsorkester och en stor vagn i massa färgglada lampor, där bruden satt på en tron...Jättemysigt och medryckande...Hmm... man kanske borde gifta sig här, det verkar ju hur kul som helst...

Kunskapens frukt...


Ett av våra förstora el uttag...









Inga kommentarer: